Jag har plitat ner en del inlägg här i bloggen nu och varje dag får jag en del riktigt fina kommentarer ifrån ER.

En del tycker att det är starkt av mig att skriva, en del skickar mig mer styrka och en del känner igen det jag skriver alltför väl.

Jag vill att ni ska veta att jag många gånger blir rörd till tårar när jag läser vad ni skriver till mig... Särskilt när ni menar att jag med detta kanske stärker andra i liknande situationer. Som jag önskar att det är precis det jag gör.

Igenkännande kan göra mycket, det vet jag.

Till alla er som genomlidit/genomlever detta hemska vill jag ikväll säga:

Sluta aldrig kämpa! Sluta inte göra det som NI vill göra för att det finns en risk för att ni blir baktalade osv. SLUTA ALDRIG gå ER väg. Trampa på! Vad som än händer!

Det kan aldrig bli bättre för att vi ger upp oss själva. Gör upp planer... Gör upp några stycken reservplaner så att ni ALLTID har en plan för ER.

MÅL och DELMÅL är viktiga. Känn STRÄVAN!

Låt er inte knäckas utan se alltid till att ha något på gång.

DET ÄR SÅ HÄR VI ÖVERLEVER.

Att förlora sig själv i kaoset är som att förlora sig själv till HONOM.

Slå er fria... Men gör det med kärlek;)

Ibland är det tufft... och man ger upp i några minuter... Men låt det bara vara de minuterna FÖR ATT SEN RESA ER UPP IGEN.

Kraschar ni..... Be om hjälp. Ibland räcker det att prata, läsa och gråta en skvätt. Ibland behöver man en kram.... Oftast behöver man ett mirakel men vi STÅR UPP!

Heja oss!

Man behöver inte vara perfekt..... Men man måste stå upp och vara ärlig emot sig själv.

Kärlek<3

/Em.

En människa med skamlöst beteende har ett utmärkande drag av okänslighet inför andra. Andra drag som framgår tydligt i ett skamlöst beteende är förakt, raseri och avund.

Med hjälp av raseri försöker den skamlöse att göra sig kvitt skamkänslor. När han visar förakt projicerar (lägger han över) han sin skam på någon annan, det är inte då han själv som är föraktlig utan den andre. Genom att visa avund kan den skamlöse också hålla sig borta från den egna skammen.

Andra ord för skamlöshet är
- Oförskämd 
- Oanständig 
- Cynisk
- Arrogant
- Högdragen 
- Fräck 
- Hutlös
- Odräglig 
- Gåpåig
- Självupptagen
- Lättstött
- Lömskt

Den skamlöse tar ingen hänsyn till andra människors gränser. Känner han dock att någon annan på minsta sätt överskrider eller attackerar hans gränser använder han sig av ovanstående gemensamma drag.

Den skamlöses "kärleksrelationer"
I passionerad förälskelse kan den skamlöse mannen visa upp sina bästa sidor för en kvinna. Men när passionen börjar närma sig närhet känner han hotet mot sin integritet och gränser. Då kommer de goda sidorna han visat för kvinnan att bytas ut mot ett skamlöst beteende som klart och tydligt är riktat mot henne.

Om inte kvinnan lämnar mannen omedelbart kommer hon att få uppleva hur allt som han tidigare tyckt varit bra med henne nu kommer att smutsas ner med föraktfulla kommentarer, avund och ilska. Han kommer även att ägna sig åt, mer eller mindre subtilt, att förstöra hennes glädje och tron på sig själv. Det kommer snart att räcka med en blick, ett tonfall eller ett ansiktsuttryck för att få kvinnan att känna osäkerhet, tvivel och rädsla. Kvinnan kommer förtvivlat undra - "Vad var det som hände, vad har jag gjort som har blivit så fel i hans ögon?"

Kvinnan kommer känna sig förvirrad, berövad, sänkt, nersmutsad, genomskinlig och skövlad. Den skamlöst drivne mannen förstår inte vad han kan dela eller ömsesidigt utbyta. Han ser dock vad hon har och vad han saknar. För att slippa se sin egen brist, känna att han inte är perfekt och felfri, slippa känna skam och skuld - så använder han anfall som bästa försvar. Hans beteende är i fullständig motsatsställning till mänsklig kärlek.

Kan en skamlös person förändras till det bättre
En skamlös person bryr sig inte om att han uppfattas som okänslig i sitt beteende mot andra. Så länge den skamlöse identifierar alla fel och brister till kvinnan han har en nära relation tillsammans med så kommer inte relationen moraliskt föra sig framåt. Det spelar ingen roll hur mycket kvinnan än försöker förklara, ursäkta, böja sig och knäckas.

Det är mannen själv som måste våga erkänna sina egna dåliga sidor, våga ta dem till sig och få hjälp att hantera dem. För detta arbete med sig själv krävs insikt, ödmjukhet och att våga visa sig sårbar - det är sidor som den skamlöse har ägnat ett liv åt att undvika. Det krävs mycket tid, mod och framför allt viljan att vilja förändras till det bättre. Men tyvärr är det så att även om mannen söker hjälp  så kommer han antagligen inte ta till sig en förändring eftersom han har ett alldeles för egostiskt tänkande - det är ju inte han själv som lider av sitt skamlösa beteende utan det är den som blir utsatt som får lida.

Skamlöshet och narcissism Skamlöseheten och den osunda narcissimen är intimt förbundna med varandra i brister i förmågan att känna skuldkänslor, omtanke och omsorg om andra. Deras överdrivna självöverskattning står i yttersta kontrast till det omättliga behovet av uppskattning från andra. Att känna vid sin skam är en fiende till det grandiosa självet - därför måste känslor av skam föras över på någon annan. På så sätt kan bilden av "Det är inget fel på mig!" bibehållas trots vilket skamlöst beteende som helst.

Nu ska jag berätta en sak för er som är helt sinnessjuk:

I vår lilla stad finns det en mansmottagning.

Dit kan män gå som behöver hjälp med att hantera sina aggressionsproblem osv. Eller.... Det är i alla fall så det är tänkt.

HAN blev rekommenderad dit av en kontakt på familjerådgivningen. Jag trodde att detta skulle innebära en vändning.... så klart.

Han gick dit relativt regelbundet (vad jag vet) men sedan avbröt han kontakten.

Hösten innan jag lämnade honom var han åter på denna "Mansmottagning" för att tala om sina aggressionsproblem.... Han menade att han skulle göra ALLT för att vår familj skulle fungera. Jag skulle "få se" sa han. Han använde faktiskt ofta det uttrycket... "Du ska få se."

Jo nog fick jag se allt!

Hos (Vi kan kalla henne Lena) Lena på Mansmottagningen hade HAN suttit vid flera tillfällen och pratat. INTE om sina aggressiva utbrott, eller om hans oförmåga att hantera sina känslor utan.... OM MIG och om hur jobbigt det var att leva med mig!

HAN HADE SUTTIT DÄR OCH GRÅTIT, SAGT ATT JAG MISSHANDLADE HONOM PSYKISKT, ATT JAG FICK OKONTROLLERADE UTBROTT OCH ATT JAG SKREK HELT GALNA SAKER FRAMFÖR BARNEN, ATT JAG SLAGIT HONOM ETC ETC.

Nu ska jag berätta varför han gjorde så:

Det var så här att eftersom HAN fick mig att må så dåligt som jag gjorde och faktumet att jag dessutom var gravid så uppsökte jag som jag nämnt innan... en kurator och senare även en psykolog.

Där berättade jag till slut om hur det var hemma. Det hände ju hemska saker hemma väldigt tätt just under denna period så jag hade mycket jag behövde få ut och de hjälpte mig att sakta inse vad som faktiskt hände mig och barnen.

De bestämde sig för att med denna information göra en anmälan till soc. De gjorde så... med min samverkan.

Jag såg detta som ett sätt för oss att få upp allt till ytan och kanske kunna starta om på nytt. Verkligen en gång för alla få till ett erkännande och på allvar jobba på att ha en fungerande familj. Det kändes befriande för en stund...

JAG GICK HEM OCH BERÄTTADE FÖR HONOM VAD SOM HÖLL PÅ ATT HÄNDA OCH VARFÖR. Han skulle ju få ett brev hem ang denna anmälan och jag ville spela med öppna kort och visa honom tydligt att jag ville att vi skulle fungera och att förutsättningen för det var att vi nu en gång för alla rotade upp allt, sorterade, lade i rätt högar och med rätt perpektiv kunde gå vidare.

Han låtsades förstå....

AV NÅGON ANLEDNING VAR HAN PÅ MANSMOTTAGNINGEN REDAN NÄSTA DAG. Jag hade ju inte koll på hans tider där men jag tyckte han rände där väldigt tätt helt plötsligt.

Bara några dagar därefter kom en anmälan ifrån "Lena" på Mansmottagningen, riktad emot mig. "Fara för barn", "HAN är väldigt trovärdig i sin berättelse", "EM lider av bipolär sjukdom" (vilket jag fått uträtt att jag inte gör), "EM får hysteriska och aggressiva utbrott inför barnen" osv osv....

Jag undrar en sak "LENA"....

Med hysteriska utbrott inför barnen..... MENAR DU DEN GÅNGEN HAN KNUFFADE OMKRING MIG, SKAKADE MIG, DROG NER MIG PÅ SÄNGEN OCH I GOLVET, SLOG MITT HUVUD IN I VÄGGEN OCH SKREK PÅ MIG SAMTIDIGT SOM JAG HADE VÅR NÄSTAN NYFÖDDE SON I FAMNEN?

Det har hänt mycket inför barnen och självklart har jag ropat saker som "sluta", "gå här ifrån" osv. Jag har gråtit mycket och förtvivlat försökt värja mig för hans utbrott samtidigt som jag desperat skyddat mina barn.

De få gånger jag vågat bli arg på honom har han däremot tystat ner ganska omgående.... På sitt eget lilla finurliga sätt.

Anmälan lades ner omgående. De inledde aldrig ngn utredning eftersom HAN när vi satt hos familjerätten menade att "LENA" hade missförstått honom och att han inte kunde stå för vad som stod i anmälan.

JAG VILL ATT NI FÖRSTÅR ATT HAN GJORDE DETTA FÖR ATT VISA MIG VAD HAN KUNDE GÖRA FÖR ATT JAG I MIN TUR INTE SKULLE BLI TRODD.

DETTA VAR EN MARKERING FRÅN HANS SIDA.

Anmälan från min kurator kom in till familjerådgivningen någon vecka efter och jag blev då uppringd av den kvinna vi träffat ang mansmottagningens anmälan.

Hon frågade hur det var hemma NU. Jag berättade att det gick upp och ner och började berätta om hur det kunde vara när det var som värstt. Detta var hon inte intresserad av utan hon ville bara veta hur det var precis NU när vi talade. Jag svarade att "Just nu är det lugnt... Han är inte hemma".... De inledde ingen utredning.

DET VAR DÅ JAG INSÅG ATT DET INTE FANNS NÅGON SOM HELST CHANS FÖR VÅR FAMILJ.

Tack "Lena" för att du med din inkompetens har möjlighet att påverka situationer en person som du aldrig skulle få ta i egentligen. Men jag vet......

Han kan vara såååå charmig och trovärdig.

RÄCKER DET FÖR ATT LURA ER??? NI BORDE SKÄMMAS.....

Kärlek<3

/Em.