Om jag sa att jag inte lider några som helst men efter vad jag varit med om så skulle nog min tunga bli svart...

Igår blev jag jättestressad när jag hela tiden blev avbruten i det jag gjorde av antingen telefon, dörrklocka el en frågvis treåring. Det slutade med att i alla fall tre fönster var putsade och en jättemigränattack.

Mamma var här igår. Hon lyckas pricka in rätt dagar att vara här=)

När migränen vek hädan stressade jag av på gymmet... DET laddade batterierna igen.

Jag fixar inte det här med att bli avbruten riktigt....

Anledningen är att HAN alltid tyckte jag skulle göra annat än det jag höll på med just för tillfället. Det spelade ingen roll vad jag tog mig för.. om det var disk, städning, blöjbyte, tvätt mm.

När jag var på toaletten kom han in och frågade saker, när jag borstade tänderna kunde han komma och be mig ta sonen för han skulle röka/äta/gå på toa el ngt annat, Jag fick nog aldrig avslutat en dusch ordentligt när han var hemma och ett bad kunde jag väl ta om barnen sov och han jobbade (eller om det passade honom).

Psykisk misshandel

Dina grundläggande rättigheter

Du ska kunna känna dig trygg och respekterad i ditt förhållande. Här kommer en lista på viktiga saker som du ska kunna förvänta dig. Glöm inte att DU bestämmer dina gränser!

• Känslomässigt stöd och uppmuntran.
• Att verkligen bli lyssnad på och få stödjande respons.
• Att få ha en egen åsikt och uttrycka den även om din partner inte håller med dig.
• Att dina känslor och upplevelser tas på allvar.
• Att få en uppriktig ursäkt om din partner sårat dig med t ex ett skämt.
• Tydliga svar på dina frågor om saker som rör er båda.
• Frihet från anklagelser och förebråelser.
• Ditt arbete och dina intressen respekteras.
• Frihet från känslomässiga och fysiska hot.
• Ett liv utan vredesutbrott.
• Att du aldrig blir kallad fula ord.
• Att du blir tillfrågad, inte beordrad.
• Att du har full frihet att umgås med familj och vänner.
• Att du har tillgång till era gemensamma resurser.

Är jag misshandlad?

Tvivlar du på vad du upplevt?
Människor som blir utsatta för misshandel tvivlar ofta på att deras uppfattning och upplevelser är riktiga. Det beror på att misshandeln bryter ner ens självkänsla så att man till sist inte tror att det man ser, hör och känner är verkligt. Många misshandlare säger dessutom att partnern är tokig, psykiskt sjuk eller dum i huvudet för att få henne att tvivla på sig själv.

Det finns en enkel regel du kan följa
Lita på dina känslor. Om det känns fel så är det fel!

Konkreta exempel på misshandel

• Ditt liv går ut på att försöka förstå vad han vill, hur du kan göra honom nöjd.
• Du vet inte riktigt vad som är trasigt i ert förhållande men du fortsätter försöka reparera det.
• Du försöker komma på hur du ska uppföra dig för att han ska behandla dig likadant som han behandlar andra människor.
• Du känner dig ofta orolig och nedstämd.
• Du har svårt att göra upp planer, allt beror på hans skiftande humör.
• Du drar dig undan från vänner och bekanta och skäms över hur du låter honom behandla dig.
• Varje försök att reda ut problem med honom lämnar dig frustrerad med känslan av att ingenting är löst.
• Det känns som om ni talar olika språk.
• Din självrespekt och tro på din förmåga har minskat betydligt.
• Du känner dig illa till mods i hans sällskap men du älskar honom.
• Du misstror din uppfattningsförmåga, ibland tvivlar du till och med på ditt förstånd.
• När han är trevlig så undrar du om du inbillat dig tidigare episoder då han behandlat dig illa.
• Du är alltid på din vakt så att du inte ska säga eller göra något fel, något som retar upp honom.
• Du ältar era gräl om och om igen och försöker komma på vad som gått fel men hittar inget svar.
• Du är rädd för honom men får samvetskval för att du är det.
• Du vantrivs med ditt liv men är säker på att du inte kan få det bättre.
• Du har tappat intresset för saker du tyckte om att göra förut.
• Er relation slukar allt mer av din tid och energi men du får ingen rätsida på det.
• Du får stressymtom, t ex sömnproblem, ångest, muskelvärk, huvudvärk, hjärtklappning.
• Du känner att du egentligen inte vill gå hem på kvällen, du dröjer kvar på jobbet, sitter kvar i bilen.
• Ibland känner du dig totalt orkeslös, nästan apatisk.
• Du har glömt bort vad som är viktigt för dig och vad du ville med ditt liv.

Känner du igen dig?
Om det så bara är i några av exemplen så är du med stor sannolikhet utsatt för psykisk misshandel av din partner. Psykisk misshandel lämnar inga blåmärken och benbrott, men det knäcker ditt inre. Många kvinnor som utsatts för både fysisk och psykisk misshandel har sagt att de upplevde den psykiska misshandeln som värre än slagen och sparkarna. Misshandeln brukar i regel trappas upp och det är inte ovanligt att den som misshandlar psykiskt börjar ta till även fysiskt våld efter ett tag.

Olika typer av misshandel

Kontrollerande
Han vill ha kontroll över vem du pratar med, vem du umgås med, vilka kontakter du har på t ex MSN. Han vill alltid veta var du är och vad du gör. Han blandar sig i dina studier, ditt arbete. Han kan hindra dig att få t ex läkarvård. Han är överdrivet svartsjuk och kommer med obefogade anklagelser. Han försöker hindra dig att ha bra kontakt med din familj och dina vänner. Han hindrar dig att få en bra kontakt med hans familj och vänner. Han kan tvinga dig att begå olagliga handlingar. Han kan hota att skada dina anhöriga eller din egendom om du inte gör som han säger.

Känslomässig utpressning
Han spelar på dina känslor för att få dig att göra som han vill. Så här kan det låta:
”Välj mellan mig och din mamma!”
”Om du verkligen älskade mig så skulle du stanna hemma och inte springa ute med dina väninnor”
”Om du inte går ner i vikt så lämnar jag dig!”
”Du tänker bara på dig själv! Vad ska jag göra när du bara bryr dig om din karriär?”

En annan variant är att han vägrar visa ömhet eller ha sex med dig tills du går med på hans krav.

Oförutsägbarhet
Han får plötsliga utbrott utan någon konkret anledning. Han reagerar helt olika på samma situation från gång till gång. Vad han sa i går gäller inte i dag. Hans humörsvängningar gör att du aldrig kan veta vad som ska hända härnäst. Han startar bråk med dig utan att ni är oense om någonting. Du känner dig rädd och är på helspänn när du väntar på din partners nästa utbrott – som kan komma när som helst.

Sexuellt ofredande
Han tvingar dig att ha sex då du inte vill. Han tvingar dig att gå med på sexuella handlingar som du tycker är obehagliga. Om du säger nej så hotar han dig med våld eller med att skaffa en annan kvinna som ställer upp.

Får dig att verka galen
Han förnekar saker som ni båda vet har hänt, t ex att han har kränkt dig. Han påstår att du ljuger eller inbillar dig. Han får dig att tvivla på det du hört och sett, till och med tvivla på ditt förstånd.
”Det har jag aldrig sagt!”
”Du måste vara galen!”
”Du hittar bara på!”

Hot om fysisk skada
Han slår sönder saker i ert hem. Han hotar att skada dig eller någon du tycker om. Han kör bil så fort och vårdslöst att du fruktar ditt liv när han är arg.

Ekonomisk misshandel
Du måste lämna dina pengar till honom och sedan får du böna och be om litet fickpengar. Han bestämmer själv över er ekonomi. Du har inget bankkonto som du disponerar själv. Du har ingen insyn i er ekonomin. En annan variant är att han låter dig betala alla räkningarna och först då du ber honom ger han dig mycket motvilligt en mindre summa. Vad han gör med resten av lönen tycker han inte du har med att göra.

Kränkande förväntningar
Han kräver orimliga saker av dig, t ex att du ska vara sexuellt tillgänglig hela tiden och att du bara ska ägna dig åt honom. Du ska släppa allt du har för händer så snart han vill ha någonting av dig. Han är aldrig nöjd hur mycket du än anstränger dig.

Kränkande namn
Han kallar dig bitch, slampa, hora, idiot eller andra nedsättande ord.

Undanhållande
Han undanhåller sina känslor. Han kan tiga flera dagar i rad utan att tala om vad som är fel. Han tycker att många saker inte angår dig. Han får dig att undra vad han känner för dig. Han vägrar planera framtiden med dig. Han vägrar visa ömhet. Försöker du prata med honom så tiger han eller svarar något som t ex ”Det finns inget att prata om” eller ”du är ändå inte intresserad”.

Anklagande
Han anklagar och förebrår dig. Han behandlar dig som om du vore hans fiende. ”Du vill bara ha problem” ”Du attackerar mig” ”Du lämnar mig aldrig ifred”.

Blockerande och avledande
När du försöker prata med honom om något du tycker är viktigt så blockerar han dig, t ex ”Vem frågade efter din mening?” ”Skitsnack!” ”Du tror att du vet allt” .

En annan variant är när han ändrar samtalsämnet och ser till att du måste försvara dig från hans anklagelser, t ex du frågar vart hushållspengarna tagit vägen och får något av de här svaren: ”Du är bara ute efter mina pengar!” ”Jag är utled på dina klagomål!” ” Men du har ju inte gjort något på XX år själv!”. Han avleder dig nästan omärkligt från det ursprungliga ämnet och du får aldrig något svar på det du ville diskutera. Det slutar med att du känner dig förvirrad och frustrerad.

Trivialisera
Det du tycker är viktigt är bara strunt. Det du lyckats med betyder ingenting. Han gör ner dina tankar, känslor och det du lyckats med.

Du har fel
Du uttrycker dina åsikter eller berättar om hur du upplever något. Han säger bara emot och hävdar att du har fel. Exempel: du säger ”Det är litet kallt i kväll” Han svarar: ”Det är inte kallt, det är kyligt!” eller han säger ”Serveringen tog för lång tid” du svarar ”Jag tyckte inte vi väntade så länge” han svarar: ”Du har fel!”

Han gör sig rolig på din bekostnad
Han säger saker som kränker eller sårar dig och när du talar om det så får du höra ”Tål du inte ett skämt eller?” Det här är ett slag under bältet, särskilt om han gör det inför andra människor.

Han glömmer och ignorerar
Han ”glömmer bort” det ni kommit överens om. Han gör aldrig de saker han lovat dig, utan säger att han snart ska göra det men nu när du tjatar så tappade han lusten. Det kan ge dig en hel del bekymmer men han viftar bort dig med något som t ex ”Alla glömmer ibland, ska du döda mig eller?” Detta är ett passivt-aggressivt beteende, ett sätt att visa fientlighet och komma undan med det.

Ständig kritik och anklagelser
Han kritiserar och anklagar dig för en massa saker. Du är för känslig, för uppkäftig, för tjock, för smal, för pratsam, för tystlåten. Du är korkad. Du är aldrig nöjd.

Kritiken kan också komma mer inlindad som ”goda råd”, när han gör sken av att ”vilja hjälpa dig att förbättras”. Det är väldigt tärande på självkänslan att ständigt höra vad det är för fel på en. Han kan också berätta om dina misstag då ni umgås med andra och få dig att känna dig dum.

Order
Han pratar till dig som om du vore hans tjänarinna. ”Städa upp här” ”Du tar inte på dig den där klänningen” ”Nu går vi!” ”Ingen diskussion!”

Misshandel eller en dålig dag?
Tvivlar du på om det är misshandel eller om han bara hade en dålig dag? Konflikter förekommer i alla relationer. Alla sårar förmodligen varandra någon gång och alla människor blir arga. Men hur vet du då om det är misshandel eller ett bråk?

Här får du några ledtrådar:

• Beteendet återkommer.
• Avsikten är att förödmjuka och nedvärdera snarare än att man framför ett klagomål.
• Avsikten är att dominera och kontrollera, inte att ge konstruktiv kritik.
• Misshandlaren har en allmänt respektlös inställning till dig. Det handlar inte om att han påpekar EN sak som han inte tycker om.

Vem är han?
Den utsatta behöver förstå misshandlarens personlighetsdrag, inte för att försöka ändra på honom (vilket nästan aldrig går) utan för att inse hur skadligt och destruktivt misshandlaren uppför sig och för att förstå att skulden för misshandeln alltid ligger på förövaren.

• Han har ett stort kontrollbehov eftersom han inte upplever sig ha kontroll över sig själv och sitt eget liv.
• Han har behov av att dominera andra för att känna sig stark och betydelsefull.
• Han har låg självkänsla och känner sig hotad av att andra lyckas.
• Han känner sig osäker och otillräcklig och måste därför trycka ner andra för att känna sig bättre.
• Han lägger skulden för sina tillkortakommanden på andra.
• Han tycker hans egna behov är viktigare än andras.
• Han är okänslig, kan inte sätta sig in i andras åsikter och klarar inte att känna empati med andra.
• Han tycker att han alltid har rätt.
• Han är otålig, lättirriterad och har kort stubin.
• Han har orealistiska, orimliga förväntningar på andra.
• Han är perfektionist.
• Kan vara extremt avståndstagande och kylig då du är i onåd och han vill bestraffa eller kontrollera dig.
• Han är långsint och förlåter inte.
• Han kan ha snabba humörsvängningar.
• Han är misstänksam och svartsjuk.
• Han är arg, spänd och frustrerad.

Listan är hämtad och modifierad från Beverly Engels bok ”The verbally abused woman”.

Vad menar han och vad vill han?
Den utsatta brukar ägna massor med tid och energi åt de två frågorna. Nu får du svar på dem.

Misshandlaren är inte intresserad av att reda ut sårande missförstånd. Han är inte intresserad av att sluta fred. Han vill inte diskutera ”problemet”. Han bryr sig inte om dina känslor och vill inte höra dig berätta att du är sårad. Han är inte alls intresserad av ditt välbefinnande eller att få er relation att fungera. Han är inte på din sida.

Även om han envist förnekar det så är han din motståndare. Hans största intresse är att få makt och kontroll över dig. Han gör det han behöver för att känna sig starkare och få dig att känna dig svagare. Hans drivkraft är vrede, inte kärlek.

Att komma ur ett misshandelsförhållande
Psykisk misshandel är skadligt och bryter ner dig. Om du har läst på den här hemsidan och märkt att du lever med en misshandlare och vill förändra din situation så läs vidare på www.psykiskmisshandel.com.

Att utvärdera situationen
Några frågor till dig, för att du lättare ska kunna bestämma dig:

• Är han en bra vän till dig?
• Gör han dig glad och lycklig?
• Känner du dig trygg, uppskattad och värdesatt då du är med honom?
• Respekterar och älskar han dig som du är?
• Tycker du om dig själv och känner du självrespekt då du är med honom?
• Tar han fram dina bästa sidor?
• Uppmuntrar han dig att utvecklas och gläds han med din framgång?
• Har ni en gemensam framtidsplan?
• Ser du fram emot att åldras med honom?
• Om du hade några månader kvar att leva, skulle du vilja tillbringa den tiden med honom?

Fundera på svaren. Vad säger de dig om ert förhållande? Vill du vara kvar i det?

Kan han ändra på sig?
Forskning visar att det är mycket sällan en misshandlare bli annorlunda förutom på ett sätt – misshandeln brukar ofta bli allt grövre med tiden.

De amerikanska författarna Patricia Evans och Beverly Engel menar båda att endast några få procent av misshandlarna ändrar på sig. Förutsättningen att en misshandlare ska ändra sig är att han inser hur destruktivt han handlar, har en uppriktig vilja att förändra sig och söker professionell hjälp. Om din partner har någon vilja att förändras märker du sannolikt om du börjar sätta gränser och håller fast vid dem. Hoppet är svårt att släppa, men var realistisk då du bedömer chanserna att få en kärleksfull och trygg relation med misshandlaren.

Risker med att stanna
Om du överväger att stanna med misshandlaren så ta hänsyn till de risker det för med sig. Om du stannar och misshandeln fortsätter så skadar den din självkänsla allvarligt. Du riskerar att misshandeln trappas upp och även blir fysisk och du kan då få allvarliga fysiska och psykiska skador. Ju längre man är utsatt för den svåra stress det innebär att misshandlas så ökar riskerna för skador som kan ta lång tid att läka och du riskerar att förlora det viktigaste du har – dig själv.

Om du stannar
Se till att du så långt du kan bygger upp dig själv och bryter beroendet till honom. Se dig om efter försörjningsmöjligheter, bygg upp ditt eget sociala nätverk. Gör också upp en plan hur du ska göra om våldet eskalerar plötsligt. Ha viktiga handlingar, mediciner mm lättillgängligt om du snabbt behöver lämna hemmet. Se till att du har någonstans att ta vägen. Berätta om möjligt för någon du litar på om din situation så att du inte är ensam i den. Gör det du kan för att undvika att utsättas för mer misshandel. Om han hindrar dig från att skaffa försörjning, ha sociala kontakter mm och isolerar dig helt, om han blir alltmer våldsam, sök hjälp hos en kvinnojour!

När du lämnar
Tiden för uppbrottet är svår. Det är smärtsamt att inse att ens drömmar om kärlek krossats. Det kan vara skrämmande att börja om på egen hand. Försök vara så snäll mot dig själv som möjligt. Fråga dig själv vad du behöver och se till att du tillgodoser dina egna behov. Sköt om din hälsa på bästa sätt. Se till att motionera och vila tillräckligt och var noggrann med din kost. Du är värd det allra bästa och din kropp behöver vårdas efter all stress du varit utsatt för. Försök våga berätta om din situation för någon eller några du litar på så du kan få stöd. OBS! Var också uppmärksam på misshandlarens reaktion då han får veta att du vill avsluta relationen. Vissa kan trappa upp våldet då de märker att de håller på att förlora kontrollen över sin partner. Tänk på din säkerhet och trygghet. Och se till att han inte får fortsätta misshandeln via telefon, e-post etc.

Några tips på hur du tar hand om dig själv efter uppbrottet
Att komma över ett misshandelsförhållande kan ta väldigt olika lång tid. Det beror på hur länge misshandeln pågått, hur grov misshandeln var och på dina individuella förutsättningar.

Några idéer om hur du kan ta hand om dig själv kommer här:

Fysisk aktivitet kan lindra stressen. Välj det som passar dig. Kampsport eller body-mindträning (t.ex. yoga) kan vara läkande även för psyket. Promenader kan också hjälpa dig att få mer välbefinnande och lugn.

Läs böcker som stärker dig och ger dig mer kunskap (se till exempel våra lästips).

Skriv av dig! Skriv brev till misshandlaren som du sedan bränner. För dagbok, det kan vara skönt att se tillbaka och märka vilka framsteg du gör.

Sök någon som du kan prata med. En god vän eller familjemedlem du litar på kan räcka långt. Söker du professionell hjälp så kontrollera att den du ska gå hos verkligen är insatt i vad psykisk misshandel innebär. Du kan även kontakta en kvinnojour.

Tillåt dig att känna sorg och vrede. Gråt om du behöver, om du är arg så låt ilskan komma ut på ett sätt som inte skadar dig eller andra. Ge dig tid att bearbeta det du varit med om.

Börja ta tillbaka ditt jag. Umgås med dem du trivs med. Gör saker som du tycker om. Många gånger har allting gått i stå på grund av att misshandelsrealtionen tagit all tid och energi. Nu kan du börja bygga upp dig själv och ditt eget liv igen.

Fortsätt sköta om dig själv på bästa sätt med bra kost, sömn, vila och motion, och om du gillar t.ex skönhetsbehandlingar, massage mm så unna dig det så mycket du kan. Ge dig själv allt gott- det är du värd!

Arbeta med att bygga upp din självkänsla.

Om du mår mycket dåligt psykiskt, t ex har panikångest, är djupt deprimerad eller har självmordstankar – kontakta psykiatrin.

Att göra upp med sitt förflutna
Många menar att den som varit utsatt eller har bevittnat misshandel i barndomen har större risk att som vuxen hamna i destruktiva relationer som antingen misshandlare eller som utsatt. Det finns en trygghet i det välbekanta även om det man känner igen är nedbrytande. Däremot kan en kärleksfull relation vara något okänt och därför skrämmande. Tidigare misshandel kan ha gjort att du tappat självkänslan och inte tycker du är värd bättre. Du har kanske inte sett några bra förebilder för ett sunt parförhållande om du vuxit upp med kränkningar och våld. Det är därför viktigt att du funderar på om det här kan stämma in på dig. Om du inte kan konfrontera din första misshandlare så kan du t ex bearbeta dina upplevelser genom att skriva ett brev du aldrig skickar iväg där du säger allt som blev osagt om svek, misshandel mm. Den vrede du kan känna kan du också få ut genom fysisk aktivitet, att slå på kuddar, träna kampsport eller skrika då du är ensam. Det finns bra böcker på engelska som du kan läsa. Du hittar lästipsen på www.psykiskmisshandel.com. Mår du mycket dåligt psykiskt så bör du söka hjälp hos psykiatriska öppenvården eller en terapeut privat för att reda ut dina tidigare upplevelser.

Går det att få ett bra liv efteråt?
Den frågan ställer sannolikt många kvinnor som varit i ett misshandelsförhållande. Svaret är tveklöst ja! Redan att få en vardag utan psykiskt våld är ett stort steg i rätt riktning. Då du återfått sinnesfriden och din självkänsla så kan du nå det du vill med relationer, karriär och andra saker du vill med ditt liv.

Texten är skriven av Gunilla Dahl, Fil kand beteendevetare med psykologi som huvudämne, ägare av www.psykiskmisshandel.com

Tid för reflektion....

Rensat ut har jag ju redan gjort ganska rejält redan, när det gäller olika typer av relationer som inte varit till annat än energislöseri etc.

Jag råder er alla att sätta er ner när ni har tid och kolla över vad era relationer gör för er... Gott el ont? Rensa ut det onda.

Det finns mer för mig att rensa i form av "plikter" och annat jag tagit på mig men som jag egentligen inte ens tycker är roligt längre. Sånt jag bara gör för att det förväntas av mig. Det måste också få ett slut.

MEN jag måste ha en plan... Och den börjar ta form nu i takt med ett självförverkligande jag aldrig trodde jag skulle våga mig på. Det kommer! Yes!

Hur vet jag det? Jo! För det känns roligt, spännande och befriande att tänka på det=)

Innan någon tänker tanken så måste jag få förtydliga en sak:

Mina barn är det viktigaste i mitt liv. Jag lever för dem. Punkt.

MEN.... Denna bloggen handlar inte om DEM och jag vill inte hänga ut mina barn mer än vad jag gör genom att bit för bit skriva ner min berättelse.... Vår livskris.

Därför skriver jag inte saker som "Gick en runda med barnen idag", "Idag fick lillan en ny tand", "Jag älskar mina barn över allt annat" osv... För det är väl självklart att jag gör det och att allt jag tar mig för nu är lika mycket för dem som för mig. Mår jag bra så mår de bra... Och tvärt om=)

Just idag mår jag bra... Jag mår bra när jag planerar för framtiden...

Men så slås jag ner pga av alla små "attacker" som kommer från hans håll då och då.

Sist var det att jag hade anlitat en barnvakt när jag arbetar. Han menade att han hade rätt (trots domslut nang ungänge varannan helg) till att ha barnen när jag var på arbetet två kvällar i veckan. KVÄLLAR! Ja... vilken bra idé att stressa barnen på kvällarna istället för att de ska få vara hemma i lugn och ro med barnvakt och kunna somna när de är trötta efter de rutiner de är vana vid. Eller inte....

Lägligt nog sade barnvakten upp sig dagen efter denna diskussion på fam-rätten. Konstigt? Mmmmm....

Kära mamma ställer upp i stället... Ja, annars hade jag fått sluta jobba. Det är så det fungerar... Eller inte fungerar. LOGIK!

Sen drar han ju fortfarande på bodelningen... För att jag ska gå och undra vad han vill ta...

Ska jag dra av det han stal/tog sönder när jag bodde på kvinnohuset?

Hos fam-rätten sitter han och antecknar allt jag säger, kallar mig för lögnare osv... Det som hänt händer fortfarande... hela tiden!!!

När tar det slut....? Det är den stora frågan.

Kärlek<3

Mitt liv utan mig är slut.....

Livet MED mig har börjat igen och även om efterskalven av vad som varit fortfarande avlöser varandra ganska frekvent så är jag kvar. Jag är kvar här. Jag överlever. Jag lever!

Det är väldigt svårt att prata öppet om ngt så privat som erkännande.

Mitt erkännande är vilken idiot jag var... Vilken idiot jag var som tillät mig tappa bort mig själv OCH de människor jag älskar mest på denna jorden.

Men med MITT erkännande kommer även en historia om en annan person och det är väl DET som människor kommer att reagera mest på.

Det värsta är att de kommer inte att reagera mest på vad han gjorde.. nänä... De kommer att reagera starkast på att jag BERÄTTAR.

Det är just det som stoppar många.. Det är just det som gör att vi bara får höra en bråkdel av alla berättelser som borde berättas.

De borde berättas som en varning och som en upplysning till alla kvinnor för att kanske någonstans på något sätt förebygga.... och beskydda.

Framförallt för att väcka alla de kvinnor som fortfarande sover.

Det finns ett stort hål. Hålet heter "bristande bevisning" och "ord mot ord". Kvinnor blir inte trodda och kastas ut för att föra sitt krig själv.

MEN när vi gör det... OM vi vågar kriga... Då hänger vi också ut oss själva. Är det värt det? Jag har valt att våga tro det.... Att det är värt det.

Jag har läst många artiklar på senaste tiden och förstått att jag är långt ifrån ensam... Så jag har en fråga till LAGEN:

Jo Lagen.... När tänker du börja beskydda alla kvinnor och barn som far illa i sina egna hem? När tänker du ta till dig all information... all kunskap som finns hos kvinnojourer och polis och verkligen GÖRA något för att rättvisa skipas?

NÄR ska du förstå vad normaliseringsprocessen innebär och sluta ifrågasätta varför kvinnan valde att stanna så länge hos mannen? NÄR?

All kunskap finns lätttillgängling..... När tänker du läsa? NÄR?

Ja... Jag har ett och annat att snacka om med Lagen =)

Respekt,

/Em.

Varför stannar hon kvar? Nedan följer en lista på orsaker som bidrar till att en misshandlad kvinna kan välja att stanna kvar i ett destruktivt förhållande:

• För att förhållandet en gång började med kärlek, som vilket förhållande som helst.
• För att de har barn ihop.
• För att en kvinnomisshandlare växlar mellan våld och värme.
• För att en man som misshandlar sin kvinna först har plockat bort hennes sociala skyddsnät. Han har isolerat henne, fått bort henne från släkt, vänner och arbetskamrater.
• För att en misshandlad kvinna inte tror att någon kan eller vill hjälpa henne.
• För att hon genomgått vad som kallas normaliseringsprocessen.
• För att en misshandlad kvinna är rädd att förlora sina barn.
• För att kunna skydda sina barn gentemot att lämnas skyddslösa hos pappa.
• För att en misshandlad kvinna är rädd att inte bli trodd.
• För att en misshandlad kvinna är rädd att bli dödad.
• För att en misshandlad kvinna som ständigt utsätts för kränkningar, våld och hot om våld blir förvirrad och utmattad, otrygg och rädd.
• För att en människa som regelbundet blir misshandlad till slut förlorar all sin självkänsla och all känsla för vad som är rätt och fel. En misshandlad kvinna tar på sig skulden för att hon blir slagen. Kvinnan kan stanna hos en man som slår av rädsla för att bli utsatt för ännu värre misshandel. Hon är rädd att bli dödad, rädd att bli socialt utstött, rädd för ensamhet. Kvinnan mister inte hoppet om en förändring till det bättre. Kvinnan mister inte hoppet om att han skall sluta slå.

Det är viktigt att minnas, att misshandeln inte börjar när första slaget faller. Processen startar långt tidigare.

När själva misshandeln börjar, har mannen redan ”grepp” om kvinnan. Hon tror att hon är hjälplös utan honom och vill dölja det för yttervärlden. Ingen ska få veta att han slår henne. Hon tar på sig skulden för att han slår. Det är hon som är en dålig människa, känner hon. Därför kan de hålla fasaden i många år.

Mannen växlar mellan våld och värme, han är ofta väldigt snäll och ömsint, fram till nästa gång han slår. Ofta tar han också hand om henne efter misshandeln, sköter hennes skador och plåstrar om.

Denna ombytlighet gör att hon försöker bortse från att han slår och fokuserar på de stunder då han är snäll.

Oftast slutar misshandeln med ett samlag, vilket egentligen är en våldtäkt. Hon underkastar sig samlag istället för att bli misshandlad eller ihjälslagen. Hon tycker kanske inte att det är en våldtäkt. Hon kan säga att han aldrig våldtagit henne, men efter en tid kan hon berätta att mannen ofta vill ha samlag efter att ha slagit. Hon går med på det för då blir han lugn.

En kvinna behöver inte vara inlåst för att vara fånge i ett förhållande. Rädsla, psykisk misshandel och fysisk utmattning gör att hon inte klarar av att fly från terrorn. Att ta sig ur ett förhållande där mannen regelbundet misshandlar och hotar är svårt och kvinnan behöver stöd. Men steg för steg, lite i sänder, kan hon förbereda sig för att lämna honom.

Källor:

http://www.helsingborgskvinnojour.se/orsak_verkan.html

Alla dessa jävla människor som ska tycka och tänka förnuftigt kring min "situation".... Vad ska jag säga?
När ska folk sluta se mig och alla andra som genomlevt liknande saker som ngn jävla robot??? Först fattar de inte att vi är starkare än någonsin när vi tar oss ur och går vidare... Sen fattar de inte att vi bara tuffar på som ett jävla tåg... Sen fattar de inte varför rälsen inte räcker och de fattar ännu mindre när vi till slut börjar spåra ur el i värsta fall krascha.
Hur mycket ska EN människa orka? Jag har inte tiiiid att hantera min kris... Jag har mina TRE barns kriser att hantera... Jag MÅSTE orka det!!! Jag har inget val.... DE har inget val.
Samtidigt så ska jag nu tydligen ha förståelse för monstrets agerande!!! Fattar ni detta????
Myndigheter tycker att JAG ska förstå varför han tog sig rätten att misshandla mig och mina barn!!!
Domaren säger så här : "Han var ju arbetslös då och det skapar ju en inre stress..." FÖRSTÅR NI DETTA????
Så bara så att ni vet det: Om ngn slår era barn el er, misshandlar er psykiskt el på annat sätt gör er illa så HA FÖRSTÅELSE!!!
En annan sak som gör mig förbannad är att myndigheterna ( soc) är noga med att HAN slipper träffa MIG i så stor utsträckning det går eftersom HAN finner det mycket obehagligt att vara i min närhet.
Jag är glad om jag slipper se honom... Missförstå inte... Men har ni hört på maken????
Han utmålar sig som ett offer med lögner jag aldrig trodde någon i sin vildaste fantasi skulle ha samvete att hålla sig med.
Detta har gjort att jag bestämt mig för att dela med mig av bloggen bl a på FB redan nu.
Varför ska vi vara tysta? Inget blir bättre av det.
Jag har varit tyst för länge... Talat i gåtor och hållit det mesta inom mig... För man gör så... Det är så man gör när man är rädd. Ja... RÄDD.
Och trött.... Jag är obeskrivligt trött....
Power up!
Kärlek <3
/Em.

Vi lämnade det skyddade boendet bakom oss.... Jag skrev nytt kontrakt, vi flyttade hem, sanerade, grät över allt han förstört och sörjde det han stulit/slängt.

Men nu är det mitt... Det är MITT hem..... Mitt och barnens. So far so good.....

Men detta är bara början, det vet jag.....Jag orkar.

Kärlek<3

När man befinner sig i eller nyligen befunnit sig i kris så är det helt fantastiskt vad små saker kan förgylla tillvaron.

En sak som MORGONKAFFE kan skapa lyckorus, TYSTNAD kan få en att gråta av lycka och möjligheten att få HA TRÅKIGT blir ngt att längta efter.

Tänk bara... En hel dag utan att det händer någonting!!! Underbart....

Det är svårt när man lämnat.... Det är då allt man tänkte aldrig skulle kunna hända... händer.

Man blir ständigt baktalad, ljugen om och för, utsatt för sabotage av olika slag såväl materiellt som rent känslomässigt.

Det spelar faktiskt inte så stor roll om jag i detta läget väljer att inte bry mig om vad som sägs eller att jag innehar vetskapen om hur det EGENTLIGEN är..... Det skadar mig ändå.... och det vet han.

Jag ska berätta min historia för er här en dag..... En dag när jag vet mer.

Just nu finns det så många frågor jag vill ha svar på och det är ju inte förrän med facit i hand jag kan berätta allt.

Men jag ska berätta... Jag ska berätta ALLT! Det borde alla som varit med som liknande saker göra. Det får vara slut på allt nedtystande nu.... Varför ska dessa förövare skyddas så? För att det skulle innebära sociala svårigheter för dem i framtiden om alla fick veta att de är maktmissbrukare, patologiska narcissister, psykopater, rena misshandlare etc etc.....

Ja... det skulle ju vara fruktansvärt om vi på ngt sätt kunde motverka att det hände igen...och igen....och igen....och igen.......

I natt har jag sovit.... Det var längesen. Känner mig stark idag=)

Kärlek<3